Barn kan tjäna pengar på sysslor hemma utan att familjen ger en fast veckopeng. Varje jobb som andra i familjen har nytta av har ett belopp som ni har kommit överens om. Det barnet tjänar samlas i en pott, och när potten når en gräns som ni har bestämt delas den efter fasta procentsatser mellan Spara, Använda och Ge. Det alla gör för att de bor hemma ger inga pengar.
Tanken är att pengar är något man får när man gör något som andra har nytta av. Det är fickpengar som barnen tjänar själva. Det behövs ingen app. En lista på kylskåpet, ett papper för potten och tre burkar räcker, och papperen går att skriva ut.

Vilka sysslor kan barn få betalt för?
Gör två listor tillsammans med barnen.
Den första är det alla gör för att de bor hemma: duka bordet, bädda sängen, lägga sina kläder i tvättkorgen. Det ger inga pengar.
Den andra är jobb som gör att någon annan slipper: städa badrummet, laga middag, ta ut soporna, gå ut med hunden, tvätta bilen. De ger pengar. Barnen kan föreslå jobb själva. En vuxen bestämmer vad jobbet ger och säger ja innan det görs.
Var gränsen mellan listorna går bestämmer familjen. Det viktiga är att den är tydlig innan den första kronan betalas ut.

Hur mycket ska en syssla ge?
Sätt ett belopp på varje jobb och kom överens om hur ofta det kan göras. Tabellen visar exempel, inte ett facit.
| Jobb | Belopp | Hur ofta |
|---|---|---|
| Städa badrummet | 20 kr | Varje vecka |
| Gå ut med hunden | 15 kr | Varje dag |
| Ta ut soporna | 10 kr | Varje vecka |
Barn mellan 9 och 11 år fick ungefär 45 kronor i veckopeng 2026, enligt en undersökning som Verian gjorde åt Nordea. Med beloppen ovan motsvarar det badrummet, soporna och en promenad med hunden. En utgångspunkt är att en vanlig vecka med jobb ger ungefär det ni annars hade gett.
Hur samlas och fördelas pengarna?
När ett jobb är gjort och en vuxen har godkänt det skrivs beloppet upp på papperet för potten. Pengarna ligger kvar där tills potten når gränsen, till exempel 100 eller 200 kronor. Barnet ser summan växa, och det blir färre och större utbetalningar.
Bestäm en gång hur stor del som går till varje burk, till exempel 50 procent till Spara, 40 till Använda och 10 till Ge. När potten når gränsen delas gränsbeloppet efter procentsatserna. Det som är över gränsen ligger kvar till nästa gång.
Pengarna på Använda bestämmer barnet över. Den delen kallas ibland slösa, som i Spara och Slösa. Pengarna på Ge går till något barnet väljer, som en insamling i skolan eller en present. Fördelningen är också ett fast tillfälle att prata om pengarna: vad de tjänades på och vad de ska användas till.
Räkneexempel
Gränsen är 200 kronor, och fördelningen är 50/40/10. Potten står på 180 kronor. Barnet städar badrummet, och en vuxen godkänner.
| Belopp | |
|---|---|
| I potten | 180 kr |
| Städa badrummet | + 20 kr |
| Potten når gränsen | 200 kr |
| Till Spara (50 %) | 100 kr |
| Till Använda (40 %) | 80 kr |
| Till Ge (10 %) | 20 kr |
| Kvar i potten | 0 kr |
Om potten hade stått på 190 kronor och barnet hade gått ut med hunden, hade den kommit upp i 205. Då delas 200 kronor, och 5 kronor ligger kvar.

Sparmål för barn
Det är lättare att förstå sparande när det gäller något bestämt. Låt barnet välja målet, till exempel en cykel för 2 000 kronor, och visa hur mycket som är kvar varje gång det kommer pengar till Spara.
I exemplet hade barnet 640 kronor på Spara. Efter fördelningen finns 740 kronor där, och 1 260 kronor är kvar. En vecka med badrummet, soporna och fyra hundpromenader ger 90 kronor, och 45 av dem går till Spara. Då tar resten av cykeln ungefär 28 veckor. Det är en uträkning barnet kan göra själv.
För de yngsta bör målet gå att nå på några veckor.

Schema för sysslor och veckopeng att skriva ut
Papperen till kylskåpet är tre A4-sidor: de två listorna, ett papper för potten med datum, jobb, belopp och summa, och etiketter till de tre burkarna. Utan app betalar ni ut kontanter när potten når gränsen.
Vanliga frågor
Vad ska barn göra för att få veckopeng?
Här finns ingen fast veckopeng eller månadspeng som barnet får oavsett. Pengarna kommer från jobb som andra har nytta av, och en vecka utan jobb ger inga pengar.
Ska barn få betalt för att hjälpa till hemma?
Inte för det alla gör. Att städa sitt eget rum och duka bordet hör till att bo hemma. Jobben som ger pengar är de som gör att någon annan slipper.
Vad händer om barnet inte vill ta några jobb?
Då tjänar barnet ingenting den veckan. Det som står på den första listan gäller ändå.
Vad ska pengarna räcka till?
Kom överens om det i förväg. Säg vad barnet ska köpa för pengarna på Använda, till exempel godis och leksaker, och vad ni fortfarande betalar.
Från vilken ålder passar det?
Barn som kan räkna pengar kan vara med. Ge de yngsta en låg gräns och ett sparmål som ligger nära.
Hur kan barn tjäna pengar hemma?
På jobb som någon annan i familjen har nytta av, för ett pris ni har kommit överens om. Listan ovan har tre exempel, och barnen kan föreslå fler.
Behöver vi en app för veckopeng?
Nej. Papper och tre burkar räcker. En app kan hålla reda på potten, fördelningen och sparmålet åt er.
Varför metoden är uppbyggd så här
Metoden består av delar som forskare har undersökt var för sig.
Det föräldrar gör och pratar om betyder mest. I en amerikansk undersökning av 2 098 studenter betydde föräldrarna mer för hur de hanterade pengar än arbetslivserfarenhet och ekonomiundervisning i skolan tillsammans (Shim m.fl., 2010). I PISA 2022 fick 15-åringar som pratade med sina föräldrar om egna köp varje vecka eller månad 12 poäng mer i ekonomisk förståelse än de som aldrig gjorde det (OECD, 2024). Därför är fördelningen av potten ett fast tillfälle att prata om pengarna.
Det alla gör ger inga pengar. I en amerikansk studie av 9 971 barn hängde sysslor hemma under det första skolåret ihop med att barnen i årskurs tre bedömde sig själva som bättre i skolan och med kompisar, och med något bättre resultat i matematik (White m.fl., 2019). I en studie som följde 456 män från 14 till 47 års ålder förutsade förmågan att arbeta i barndomen hur det gick i arbetslivet och med den psykiska hälsan som vuxen (Vaillant och Vaillant, 1981). De sysslorna var inte betalda. I ett försök med barn på 20 månader hjälpte de som hade fått en belöning för att hjälpa till mer sällan efteråt än de som hade fått beröm eller ingenting (Warneken och Tomasello, 2008).
Pengarna kommer från jobb, inte från ett fast belopp. Forskare vid University of Cambridge pekar på små jobb hemma som ett sätt att göra det konkret för barn att tjäna pengar, och skriver att yngre barn sällan uppfattar fasta fickpengar som lön (Whitebread och Bingham, 2013). Bland ungefär 1 300 vuxna i Nederländerna hängde fickpengar ensamma inte ihop med mer sparande. De som sparade mest hade föräldrar som också gav råd och höll koll på hur pengarna användes (Bucciol och Veronesi, 2014). I PISA 2022 hängde fickpengar för fasta sysslor hemma ihop med lägre resultat i 10 av 20 länder. OECD vet inte om de eleverna pratade med någon om pengarna, och det är skälet till att samtalet är en del av metoden.
Sparmålet ska ligga nära. Sjuåringar kan sällan bedöma tid mer än ungefär en månad framåt, medan barn från ungefär åtta år kan tänka i månader (Whitebread och Bingham, 2013). I ett försök med fyraåringar väntade barnen fyra gånger så länge på en större belöning när den vuxna tidigare hade hållit vad hen lovat (Kidd m.fl., 2013). Därför delas potten varje gång gränsen nås.
Spire håller koll på pengarna
Spire är en app för iPhone och iPad som håller ordning på den här metoden åt familjen. Du skapar jobbet med belopp och hur ofta det kan göras. Barnet säger till när det är gjort, eller föreslår ett nytt jobb, och en vuxen godkänner. Det barnet tjänar samlas i en pott och fördelas mellan Spara, Använda och Ge när potten når gränsen ni har valt. Procentsatserna och gränsen kan vara olika för varje barn, och barnet kan skapa sparmål.
Spire flyttar inga pengar. Ni betalar barnet som ni gör i dag, och appen håller koll. Appen är gratis att ladda ned. Efter installationen behöver familjen ett abonnemang: 49 kronor i månaden eller 399 kronor om året, med en månad gratis på årsabonnemanget.
Källor
Källorna 1–7 och 9 lästa 18 november 2026, källa 8 den 19 november 2026.
- Shim, S., Barber, B. L., Card, N. A., Xiao, J. J. och Serido, J. (2010). ”Financial Socialization of First-Year College Students: The Roles of Parents, Work, and Education”. Journal of Youth and Adolescence 39, 1457–1470. https://doi.org/10.1007/s10964-009-9432-x
- OECD (2024). PISA 2022 Results (Volume IV): How Financially Smart Are Students? Kapitel 7. https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2024/06/pisa-2022-results-volume-iv_125a58b3/5a849c2a-en.pdf
- White, E. M., DeBoer, M. D. och Scharf, R. J. (2019). ”Associations Between Household Chores and Childhood Self-Competency”. Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics 40(3), 176–182. https://doi.org/10.1097/DBP.0000000000000637
- Vaillant, G. E. och Vaillant, C. O. (1981). ”Natural history of male psychological health, X: Work as a predictor of positive mental health”. American Journal of Psychiatry 138(11), 1433–1440. https://doi.org/10.1176/ajp.138.11.1433
- Warneken, F. och Tomasello, M. (2008). ”Extrinsic rewards undermine altruistic tendencies in 20-month-olds”. Developmental Psychology 44(6), 1785–1788. https://doi.org/10.1037/a0013860
- Whitebread, D. och Bingham, S. (2013). Habit Formation and Learning in Young Children. University of Cambridge, för Money Advice Service. https://altorwealth.com/wp-content/uploads/2024/04/the-money-advice-service-habit-formation-and-learning-in-young-children-may2013.pdf
- Bucciol, A. och Veronesi, M. (2014). ”Teaching children to save: What is the best strategy for lifetime savings?” Journal of Economic Psychology 45, 1–17. https://doi.org/10.1016/j.joep.2014.07.003
- Nordea (2026). ”Fickpengen hänger inte med stigande priser”, pressmeddelande 16 september 2026, läst i återgivningen hos Inderes. Undersökningen gjordes av Verian 17–22 augusti 2026 bland 1 050 föräldrar med hemmaboende barn mellan 6 och 17 år. https://www.inderes.fi/sv/releases/nordea-fickpengen-hanger-inte-med-stigande-priser. Rapport: https://www.nordea.se/Images/154-582733/Veckopengsundersokning-2026.pdf
- Kidd, C., Palmeri, H. och Aslin, R. N. (2013). ”Rational snacking: Young children's decision-making on the marshmallow task is moderated by beliefs about environmental reliability”. Cognition 126(1), 109–114. https://doi.org/10.1016/j.cognition.2012.08.004
Senast uppdaterad 19 november 2026.